japp.
eftersom jag snart är den enda som är vaken i denna lägehenhet så
tänkte jag ta tillfället i akt och blogga lite.

mycket på just nu känner jag.
vi har en planerad norge-resa framför oss.
syster, jag och så två till.
vi ska försöka ge oss iväg redan på fredag (om jag slipper undan mitt jobb då)
vi ska bila ner och söka jobb på plats.
förhoppningsvis lyckas vi.
förhoppningsvis kommer vi iväg överhuvudtaget
haha
vi skulle ju fly landet redan i höstas var det tänkt.
håhå jaja
heter man emma och johanna stenberg så är det mycket möjligt att stora, planerade resor el dyl...
inte blir av helt enkelt.

Men jag vill verkligen till Norge.
jag vill komma härifrån.
inte för att jag mår dåligt hit eller dit, utan mer som en erfarenhet.
få perspektiv på saker och ting.
göra något annorlunda
något vettigt
något nytt

sen att jag kommer sakna ihjäl mig efter vissa personer,
det försöker jag inte tänka på.
jag vet ju med mig att med detsamma som jag ordnat något och tagit mig över gränsen..
ja då vill jag plötsligt inte vara med längre.
då vill jag åka hem
hem till mina nära och kära och bara ha det bra
men vet ni?
jag ska åka.
och jag kommer sakna er. SOM jag kommer sakna ER.
men jag kommer hem igen.
och sen har vi världens bästa sommar framför oss.
det känner jag på mig.
sommaren 2008!

sova var det ja.
att jag som aldrig haft synfel plötsligt börjar se suddigt kanske betyder något.
sova.
sova.
ja, sova.
nu vet jag!

Stephanie, min andra halva
Erika, underbaring som är så bra så braa
Lola, som jag saknar och tänker på
Pontus, som jag också saknar och tänker på
Jonas, en nykomling (för mig) i familjen, härlig
Emma, en saknad goding

mucho glad är jag som har såna fina och bra männ'skor omkring mig.
mucho mucho glaad


Det suger att skriva blogg när man är trött. förlåt
Men som jag brukar säga; man ska vara glad för det lilla. ^^
sova var det ja. jo tjena.
ronery