dags att uppdatera sägs det

och jag kan inte göra annat än att hålla med.
frågan är bara VAD jag ska skriva om?
har det hänt något nytt?
nix, not really. är numera mitchi-brud på jobbet, vilket är nice.
bättre än mopparna.
bilen rullar fortfarande..IBLAND.
ibland är den bråkig och låter bli att starta.
elfel sägs det. jag har inte en susning.
jag är glad så länge den stannar med oss, våran pärla.
finare får man leta efter.
bor kvar hos öyvind. trivs precis lika bra som i januari.
saknar vännerna MER än förut, vilket iofs är något av en nyhet.
en bra nyhet är det dock inte. kanske för er, men icke för mig.
jag tycker inte om att sakna. det är bara tråkigt.
en ny bilkamrat har vi fått också.
en norsk henrik som pratar så man inte fattar nåånting. (men han är trevlig ändå, vad han nu än säger^^)
får alltid be victor tolka åt mig.
haha. det är tur vi har honom, den där victoren. han är bra
utan hans bank-konto skulle vi t.ex inte kunna få lön till veckan och det hade ju varit lite trist.
så ja, vad vore vi utan honom? ^^
OJ, vad han skulle bli rörd om han fick läsa vad jag just skrivit om honom..
men sccchh. jag måste ju behålla mitt övertag mot den lilla skrutten.
höhö.
vad mer kan man nämna..?
att vi har inventering på lagret denna helg. JA OJ VAD SKOJ!
tycker vi lämnar det ämnet bums. br.

sitter för tillfället och lurar i victor att jag är politiskt insatt..
haha.. politiskt insatt, JAG liksom?
ja, kul äre.

idga upptäckte jag att jag räknade på norska på inventeringen.
tyckte det var lite läskigt faktiskt. började om på nytt, men ändå slank det in en norsk sjua eller liknande.
skrämmande.
håller jag på att tappa fotfästet?
ts.

nej nu håller detta på att bli en blogg om absolut ingenting.
bättre att sova anser jag.
då får det bli så. men först lite nip/tuck, yey.

sov gott alla!

jag saknar er så galet mycket så jag tänker inte ens känna efter ordentligt då risken finns att jag spricker.
hugaliga!
godnatt kära vänner.
hoppas era liv är mer innehållsrikt än mitt är för tillfället.
i love life anyway though.
yes, I do.
oh yes I do.

jag känner hur våren är på väg.
ALLT blir bättre när våren är på väg.
jag älskar när våren är på väg.
godnatt!


ja ä inte bitter

eller?
kanske dolde det sig en gnutta ironi o den meningen.
jag ÄR bitter.
jag är ANTI.
dunno.
jag är otålig och halvsjuk och trött.
och jag saknar.
jag saknar så mycket.
SÅ mycket.
FÖR MYCKET.

kul blogg, huh?
well. jag kan ju ge det hela en rättvis chans, även fast jag hellre skulle vilja gömma mig under täcket tills sommarn kommer.
pust.
doh! idag har varit lång dag.. igår med. 07-20 samt 07-20.30.
det är nog dagens enda positiva grej.
det är nog VECKANS enda positiva grej.
övertiden.

nej, jag kan inte låta bli att vara neggo idag.
för jag är, som sagt, anti.
fruktansvärt anti.
anti min jävla stav
anti folk som fuskar i kortspel (seriöst, jag orkar inte med sånt. LÄGG AV. jag är som en tickande bomb redo att explodera så fort det börjar fuskas i kortspel. alltså FUSKAS. odiskret "ge-mig-det-där-esset.. tack"-fusk, gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah) alla raster är förstörda. tack!
anti mitt allmänt sjaskiga utseende.
antiantiantianti!
förstå hur jag ska må om det inte finns choklad* på jobbet i morrn och på fredag.
oj oj oooooj, vad jag skulle kunna döda någon då. inte bokstavligt kanske (var inte rädda), men i tanken.

dagens plus är iaf den mycket trevliga monica som vi jobbade tillsammans med idag.
mycket mycket trevlig människa.

dagens minus behöver vi ju inte ens gå in på. allt som tar tid, ork eller bara är allmänt tråkigt hamnar på denna lista idag. och alla andra dar. there!
sucks to be me. yeah.



*choklad = min räddare i nöden





och jag vet inte hur länge jag orkar hålla skenet uppe


en sån där lördag

sovmorgon
kladdkake-frukost
hårfärning (syster)
one tree hill
dator

ungefär så skulle man kortfattat sammanfatta min lördag.
jag orkar inte hänga på till oslo ikväll heller så det får bli en lugn och skön hemmakväll.
lite surt att nästa one tree hill-avsnitt inte kommer förrän på onsdag, men jag antar att jag överlever.

och ang kladdkadetävlingen så måste jag erkänna att det blev oavgjort.
nybakade så måste jag svara att victors kaka var strået vassare (mest för att min smakade skumt, bränt liksom)
men i morse, när de båda fått stå och dra över natten så var min hästlängder godare.
mums.
idag kom ågren på besök men jag var duktig och skickade iväg honom.
man får faktiskt synda. mellanåt.


vill vara hemma i sverige just nu.
krama om mina nära och kära och säga att allting ordnar sig.. för det gör det!
ni ska veta att jag tänker på Er, mycket och ofta.
och jag längtar såå tills jag får träffa er igen.

that's all for me folks!
uppdatera mera!
.

friday

inget nytt att rapportera tyvärr, så var ni ute efter smaskigt skvaller eller nyheter så har ni kommit till fel blogg.
heh.
ja, well.
veckorna går fort här i norge. jobb, mat och sömn är väl vad det hela går ut på ungefär.
but I like it.
Lite trist att de har gjort nedskärningar på jobbtiden, alltså det är typ vanlig heltid numer, fast
det ser ut som att det skulle kunna blir några helger också iaf, vilket är bra.
Inte denna helg dock, då är det soova som gäller.
underbart.
något annat som händer ikväll (förmodligen) är.. dam da daaaaa... CLADCAKE!
moahaha, jodå jodå. Ni hörde rätt.
Jag ska äntligen få synda igen.åh.
Victor, min cladcakes-partner för kvällen, inbillar sig att hans kladdkakerecept är typ världen godaste recept..
men då tänkte jag att.. det går ju inte. För det är ju trots allt mitt (ja, inte mitt enbart ^^) recept som är världens godaste.
så tji fick han. naturligtvis kommer det att vara en tävling i just denna fråga ikväll..
ja, vem som EGENTLIGEN gör den godaste kladdkakan.
hm.
Jag får försöka ha stephanie & erika i tankarna så att kakan blir sådär god som den blir när vi gör den..
fast det är klart.. det är ju för att det ligger så mycket kärlek i luften då :) <3
well, I figure something out!
för vinna, det ska jag!
sen ska jag synda som aldrig förr..
TVÅ kakor, kan det bli bättre?


det stör mig att du skapar dina egna problem när det inte ligger någon grund i det hela.
visst, du kanske tycker si eller så men om du kanske kunde försöka vända på det hela och se saken från ett annat
perspektiv (gärna från någon annans ögon), ja då kanske du skulle se att allt inte är som du får det att verka.
it's not like you trying.

ja, sen det vanliga.. saknaden. usch.

saknar och tänker på mina älskade flickor hemma i dalarna.
underbara, underbara Ni.
Ni är så fantastiska så jag blir alldeles knasig!
Älskar Er Alla!

tur jag har dig! för just nu är det bara du som får mig att le





back to work. uäh

ja. nu har de där fyra dagarna gått.
de där fyra dagarna som jag längtade såå efter.
ja, de är redan borta. gone.
aldrig kommer just de dagarna tillbaka. tänk.
Jag hade iaf en jättebra fyra-darsperiod tillsammans med babylove.
underbaaaarrrrt att träffa dig igen, vännen!
så även fast du redan hunnit åkt hem igen så kan jag se tillbaka på helgen med glädje

Helt sjukt vad vi har farit och haft oss.
ja, hör bara.
vi har halkat och dansat och druckit och skrattat och pussats och kramats och åkt bil och shoppat och sjungit och varit bakis och snurrat och voltat och nästan krockat med en stolpe och jaaa.. vi har haft sådär jättebra som vi alltid har det, den där stephanie & jag :)

naturligtvis skedde inte allt detta utan smärre missöden..
som t.ex när vi skulle festa i oslo och kom hem nästan 3 timmar senare utan att ha hittat dit.
behöver jag nämna att ingen var vidare pigg på att festa?
(och nu kanske det är ganska förståeligt att jag och emma ALLTID åker vilse i oslo.. det är en svår stad att ¨ka bil i. faktiskt)

eller när dagen kom då stephanie-baby skulle fara hem till sverige igen.
Det slutade inte med sorgsna blickar och vinkningar och slängpussar inifrån bussen och ut och tvärtom.
nej icke.
istället hamnade även jag på andra sidan gränsen då det efter buss-strul (OBS! SWEBUS FEL ALLTSAMMANS!!)
slutade med att jag och Victor skjutsade över stephanie till Charlottenberg där micke hämtade upp henne.
(fast om jag tänker egoistiskt så måste jag erkänna att jag nog inte tycker att denna ska räknas till ett missöde. Jag fick ju trots allt spendera mer dyrbar tid med min skatt ^^,)
Det gick helt enkelt inte som planerat.

Ja, som sagt. Detta har varit en oslagbar helg.
och allt.. ALLT, är tack vare dig min pärla.
min underbara vän!

och även fast min baby inte är här med mig längre så ser jag allt så mycket ljusare.
det blir en bra vecka.

I mars får jag träffa Erika igen också.. ÄNTLIGEN!
som jag saknar henne. huga!
<3

en lycklig johanna

ja, det är sannerligen en riktig lycklig johanna som sitter i soffan i reveskogen, hvam.
de flesta vet nog av vilken anledning jag är så himla lycklig, men skulle det nu vara så att någon missat det så har jag alltså sverige-besök..
och inte vilket sverige besök som helst, nej nej.
världens BÄSTA sverige-besök.

Det var såå himla skönt att få se dig stå där på station med dina stora väskor.
det var så skönt att få krama dig igen och skratta med dig igen.
Jag har allvarligt talat inte känt mig såhär hel sen jag lämnade bullermyren den där dagen i januari.
nu är jag komplett igen.
tack underbara underbara du.
nu känner jag verkligen att ingenting behöver förändras för att jag ät här och du (i vanliga fall) är hemma i sverige.
jag älskar dig mer än någonsin!

underbara, bästaste, saknade, älskade stephanie!
världens, VÄRLDENS bästa! <3

image5


I mean... seriously?

whew, säger jag.
Denna dag har varit hektisk, minst sagt.
Jobbade bara 8-16 visserligen, men oj va denna dag tog mer på krafterna än alla andra jobbdagar, tillsammans!
Jag och Emma fick bossa lite idag, då vi var de enda ordinarie. kul tyckte vi.
vilka fick vi bossa över då?
jo det ska jag tala om.
vid nio tiden droppade det in tjejer som går tredje året i gymnasiet.
den lugna miljön som jag och emma hade lyckats skapa oss mellan åtta och nio var som bortblåst.
jag menar.. seriously?
dessa tjejer kunde prata. jag skämtar inte.
ojherregudvaddepratade.
och det var inte bara 4-5 st. nej o nej.
de var TJUGO, och alla skulle överrösta varandra för att höras ungefär.
Vi kan väl säga att redan där började jag tänka att denna dag skulle bli rätt tuff.
de pratade och pratade och pratade och pratade och mellan meningarna hann de med att jobba lite. lite.
jahopp.
då vi hade sjukt mycket att göra så fick det väl bli bossens uppdrag att jobba extra snabbt så att vi skulle hinna.
ja, och kommer ni ihåg vem som var bossen.. eller vilka, rättare sagt?
jadå. stenbergs sprang upp & ner och hit & dit och slet.
inte nog med att vi skötte oss själva, vi fick även serva de andra med kartonger och stapla pallen då ingen av dem hade för avsikt att göra det.
och när vi inte trodde att det kunde bli värra (det kan ALLTID bli värre, det borde jag lärt mig nu)
så slår de på musik.
och hey, inget illa om norskar, men bra musiksmak verkar de inte ha.
iaf inte dessa jänter..
markolio, backsstreet boys, aqua, spice girls.. BEHÖVER JAG SÄGA MER?

jag slog på högsta volym på mp3:n och slet vidare.
Det funkade sådär.

t.o.m chefen på lagret kom på slutet av dan och sa att han tyckte synd om oss som hade varit tvungna att jobba med dem

Hursomhaver så är dagen över och glad är jag för det.
halleluja.

i veckan är det klädpackning som gäller.
well. det funkar.
långa dar lär det bli.

jag har tråkigt.
måste äta.
freakfreakfreakyfreak

boooooooooooooooooooring

lördag = popcorn

ja gott folk.
ännu en lördag = äntligen popcorn.

så. lördag som sagt.
jag har hämtat mig rätt bra från gårdagens händelser.
fortfarande ekar bitchens röst i bakhuvudet mellanåt, men jag antar att det får gå ändå.
hon har nog lämnat ett och annat ärr hos folk hon varit i kontakt med.
stackars.

jobbat idag, sedan inte så mycket mer.
insett att vi tappat bort skadeanmälanspappret.
mycket märkligt.
jag är tämligen säker på att jag såg det på rumsbordet igår kväll, men nu ligger det alltså inte där.
så frågan är, vart är det?
jag har inte petat på det, heller inte emma.
och öyvind är inte hemma. och så vitt jag vet så tar sig papper ingenstans själv.
ja du. det där får jag grubbla på lite.

idag saknar jag alldeles för många och alldeles för mycket.
det resulterar i en butter, liten fröken stenberg här i huset på Hvam.

mina jobbdagar räddas av jason mraz, maria mena, och annat smått och gott.
det är så många låtar som hör till ett speciellt datum eller en speciellt plats..
det kan vara skönt att få lämna det sunkiga lagret med alla dessa kartonger och stövmoppar och återgå till den där stunden, den där dagen, den där platsen.
ja. musik är..
underbart. simply.
alla dessa härliga toner av mraz. åh, helt galen blir jag. jag skulle kunna lyssna på alla hans låtar om och om och om och om igen.. every single one of them.
sjukt.
jag hoppas jag får se ett stjärnfall snart så jag kan önska mig jason mraz på peace & love.
fast då får jag nog vänta till stephanie kommer, eftersom det bara är då jag är med henne som jag ser stjärnfall.
kanske har det något med att göra att vi faktiskt brukar sitta ute på balkongen och filosofiera och titta på stjärnorna på kvällarna/nätterna.
kanske inte.
vem vet.
jag vet iaf att jag längtar galet mycket till torsdag.
galet galet galet galet jag-vet-inte-vad-galet mycket.
faktiskt ännu mer.
jag tror att jag kommer skrika mig berusad av lycka eller något annat konstigt.
glad som få kommer jag i varje fall att vara.
och denna glädje kommer hålla i sig hela veckan ut, yey.
sen.. nej vänta nu. jag tror inten att jag  tänker gå in på det där.
det är bara torsdag som gäller.
torsdag.
torsdag.
det är banne mig söndag imorrn.
sen måndag
tisdag
onsdag
torsdag.. TORSDAG!
gee migggg.

nu tjatar jag.
det är bara det att jag saknar dig så mycket.
jag behöver det. jag behöver veta att du inte glömt.
jag behöver skratta och krama dig och bara vara, tillsammans med dig.
det är vad jag behöver.
det och popcorn.

och batterin till mp3:n.
sedan är jag nöjd.
relativt.

saknar sverige rent allmänt lite faktiskt.
HAHA. not.
men jag saknar mina nära & kära.
tänker på er!


blask och kyla och snö. is this it?

ja herremingud vad det har varit trist väder idag.
typ snöstorm.
typ skitstora snöflingor.
typ blåsigt och kallt och blött.
typ inte alls som jag vill ha det. buäh

ja idag har varit ännu en trevlig norsk dag med trevliga (och mindre trevliga) händelser.
jobbade "kort" dag idag. 08-17.
Sedan vidare till Lilleström för jobbintervju.
Fram kom vi inte i tid. as usual. höhö
men denna gång berodde det inte ENBART på dåligt lokalsinne,
utan mestadels på att en dam tyckte att hon kunde kollidera med oss i en korsning.
NU INNAN NI BÖRJAR TÄNKA NÅGRA DUMMA TANKAR SÅ VILL JAG BARA KLARGÖRA ATT
DET VAR HENNES FEL. hennes, hennes, hennes!
Såvida jag inte helt har missförstått innebörden av en väjningspliksskylt.
jag menar. jag trodde att man skulle vänta tills det var HELT fritt på vägen man skulle in på.
Inte bara vänta in den blinkande bilen som ska in på min väg och sedan hålla tummarna för att det inte är en bil bakom den bilen som ska åka rakt.
håhå.
Vi hann skymta den lilla fula blå bilen och emma ställde sig på bromsen.
olyckligtvis så kan vi ju återkomma till det tråkiga vädret som alltså bidrog till fruktansvärt väglag och alltså..
svaret på gåtan är Nej. Bromsarna tog inget.
well.
Våran viking klarade sig undan med en smärre skönhetsspricka där framme på bilen. och så lite till höger. där bredvid lyset ni vet.
(Hade jag kunnat något om bilar så hade jag naturligtvis preciserat mig, men nu är det så att jag är icke är en bilintresserad människa och alltså har bilen en spricka "där fram och lite till höger. bredvid "lyset")
deal with it.
Hennes stackars lilla krabat såg dock lite värre ut och jag skulle gissa på att det krävs invecklade ingrepp för att den ska få tillbaka sitt forna utseende.

hursomhelst.
vi kom till intervjun till sist. (efter mycket om och men, felkörningar och jäkelskap)
nu är frågan.. was it worth it?
absolut inte.
det var den, i särklass, värsta intervjun jag varit på..
jag menar. det var ju.. en riktig intervju!! ((no shit sherlock, I know))
but still.
Mitt uppe i mitt svammel tänkte jag gå därifrån.
Säga att jag inte var intresserad av jobbet och bara gå.
Allra helst med någon härlig gliring til bitchen mitt emot.
Ja hon den där hemska människan som praktiskt taget terroriserade mig.

I didn't.
Jag satt snällt kvar och dog på plats istället.
kanske inte, men nästan.
hemskt var det.
och får jag jobbet?
absolut inte!
den människan tyckte nog varken om mitt sjukt sletna utseende eller mina svamliga, konstiga svar.
Hon tyckte nog inte om min syster heller, för den delen. höhö.
japp.
det var det.

men hey.
löneförhöjning på lagerjobbet idag. han tyckte vi gjorde bra ifrån oss.
Okej, det var ingen märkvärdig ökning, men ändå.
det är ju själva grejen som räknas, inte sifforna.
and we figured that we (oh no. märks det att vi har på tok för mkt engelskpratande människor på jobbet?)
ja, att vi kanske kan jobba oss till ännu en ökning.
det vore nåt det.
jag är trött nu.
dags att kika lite one tree hill sen sova. åh.


och nu är det bara 6 dar kvar. snart 5.
hihihihihihi.



RSS 2.0