Vila i frid

Även jag är en av alla de som snubblat in på en okänd människas blogg, och blivit
så himla berörd av hennes styrka, vilja, envishet och positiva syn på livet.

Jag pratar naturligtvis om Madeleine Deckert, en ung och vacker själ som endast blev 20 år.
Den 13:e september 2007 fick hon diagnosen Desmoplastic Round Small Cell Tumour,
en sällsynt och aggresiv form av cancer där endast 20% överlever.
När man läser hennes blogg, www.jagefrisk.blogg.se, inser man hur otroligt stark denna unga tjej var.
Hon hade sådan livsglädje och styrka i sitt sätt att vara, sitt sätt att se på allting, inte minst sin sjukdom.
Hon hade gett sig tusan på att vara en av de 20%.

Tyvärr orkade Madeleines kropp inte hela vägen.
Den 15:e september 2008 lämnade hon jordelivet, till en plats utan värk och smärta.

Jag kände som sagt inte Madeleine, men jag har blivit otrolig berörd av hennes kamp och strävan
efter att bli frisk.
Detta fick mig, som så många andra, att skänka pengar till barncancerfonden och insamligen
"Den jävla idioten" som Madeleine valde att kalla sin sjukdom.
www.barncancerfonden.se

Ingen kan göra Allt, men Alla kan göra Något

Tillsammans kan vi hjälpa andra i samma situation!

Are you with me?





monopol-freaks

pontus har köpt ett efterlängtat monopol-spel i miniformat och det är väl nummer ett på
nöjeslistan här ute i romme just nu.
jag kan inte sätta fingret på vad det är, men det gör så ont i mig
och jag blir så arg när det går dåligt i just monopol.
fått pisk två gånger idag av min käre karl här hemma.
blä för monopol. det suger.
när man tror att man håller sig flytandes ett bra tag till då kommer den, turen med ett O i början och bara
svoosh!, drar undan mattan under fötterna på en.
ja ungefär så känns det.
monopol. fy

vad har annars hänt idag?
Jobbat hela fem timmar, slöat, slöat, lagat mat, slöat, spelat monopol, slöat, duschat, slöat
spelat monopol och nästan dött av vaccinet jag drack för en timme sen.
seriöst, hur kan något som luktar så fantastiskt gott smaka så förbannat jäkla vidrigt?
herregud, lurad blir man.
jag hade glömt bort hur illa det var. hujedamej.

pratade lite med syster tidigare idag också.
vi diskuterade fenomenet "flygplats"
hur..var..när..?
vi blev lite nervösa.
hur gör man?
någon som känner sig manad att vara våran personliga rådgivare när det kommer till dessa frågor?
haha, det kommer förmodligen, om jag känner oss rätt, gå käpprätt åt skogen med alltsammans.
men hey, ett äventyr är alltid ett äventyr, vare sig vi kommer dit vi ska eller någon helt annanstans.

mina fingrar luktar vitlök, det är helmysko med tanke på att jag inte rört en vitlök på ett bra tag.
pontus fingrar luktar också vitlök.
konstigt.
finns det vitlökssjuka?
*
over and out

70%

idag träffade jag saknade stephanie som genast lurade ner mig i godisträsket.
Men (!!) nu är det så att det inte är vilket godis som helst.. det är choklad det handlar om..
och inte vilken choklad som helst, utan MÖRK choklad.
Alltså den nyttiga(re) varianten, hehe.
man FÅR äta det! mörk choklad. det får man..

hur som helst, det var skönt att träffa baby igen.
man blir lika glad och så varje gång.
Nu blev jag inte enbart glad utan PEPP också. vilken bonus.
Ensam är stark säger de, men vissa saker klarar man bättre med en vän vid sin sida.
Vi ska bli sunda(re), starka(re) och snygga(re)
:D

lika pepp är jag dock inte på att dema youghurt i sju timmar i morgon.
buuuut, jag antar att jag, för att kunna nå lördagen, måste ta itu med fredagen först.
Well, allt för er tjejer :) <3


igår visade min underbara pojkvän återigen sin fantastiska, romantiska, gulliga sida.
Middag med tända ljus och fin musik ute på balkongen. lovely
<3

Idag har jag och syster köpt massa nödvändiga, men ack så dyra (om man inga pengar har) resgrejer.
Det var kul.

Vilken "punkt"-blogg det blev.
blogg som blogg.
jag är glad.


get a job?

sitter och läsaer gamla blogginlägg och kikar bilder på dator,
men hinner samtidigt med att då och då kasta ett öga på tv:n
Tv4 sport visar nån slags brottningboxningmördar-tävling.
det är tillåtet att strypas, krossa och tortera motståndarn, allt för att få denne att klappa
i golvet - och därmed ge upp.
Usch. Var finns nöjet i denna.. sport?
Varför ställer man frivilligt upp i något sådant?
Ligga på en hård madrass med en stor halvnaken motståndare ovanpå sig och knappt få luft.
Får ni en kick av att bli slagna och slåss?
Fruktansvärt!

Som sagt, gamla bloggar.
Från Norgetiden.
Jag blev glad av att läsa dem.
Jag insåg vilka bra vänner jag har, hur glad jag är.
Och jag längtar massa massa till helgen.
Då ska vi finally styra upp något igen
Bara vi tre. Lovely!
åh, jag saknar er.
saknar saknar saknar

och jag saknar min finaste Pontus.
love


ps. jag har varit duktig idag.
jag har städat heeela huset, diskat och hjälp pappa med veden.
dessutom har jag inte ätit godis.
aah, I'm on my way. femtio - here I come


söndag - slödag

javisst, det är söndag och den dag när man med riktigt gott samvete får sitta och göra.. Ingenting!
och det är väl i princip det jag tänkt pyssla med under resten av denna grådassiga dag.
Har hunnit med att åka fram och tillbaka till Rättvik och kikat på lillebrors match samt lagat mat.
Så nu är det söndag - slödag som gäller.

Sen sist då.
Började med att Emma kom hem från Norge på torsdagen. kul.
Vi hann med både mat och viktigprat hos morfar, mat och massaprat hos mormor, samt besök hos faster.

Har även hunnit med en snabbvisit till Göteborg, fredag - lördag.
Först var det vaccination som gällde på fredag morgon sedan var det alltså vidare mot Göteborg med familjen.
Jag och Emma nöjde oss med en kortare promenad på kvällningen medan resten av Stenbergs-ligan
var på Supercross på Ullevi.
Somnade som en stock på ett fitn hotell och vaknade upp med vetskapen om att lördagen skulle spenderas på..
tadadaaa.. Liseberg. wee.
Det var sol, det var perfekt temperatur, det var blå himmel.
Det var Liseberg.
Vi lyckades öven få med oss lillebror upp i Kanonen.
han gilla't.


Det är sannerligen med skräckblandad förtjusning jag sitter här och tänker på Resan.
Vad kommer hända? Kommer något att förändras?
Jag vill inte att saker och ting förändras.
Jag gillar sakar och ting som de är.
Jag vill vara med Dig och jag vill att Vi ska vara bästisar. (Har nyss lyssnat på Micke&Molle-låten)
Som det ska vara, eller hur?
Se nu till att inget behöver förändras.
Jag behöver Er.

Nu ska jag stänga av både dator och huvud.

Tack och godnatt

can't wait

Om en timme är det, rent tekniskt, den femte september..
med andra ord precis en månad kvar tills vi åker.
jag längtar galet mycket.
jag vet redan nu att jag kommer sakna pontus, familj och vänner galet mycket.
Men jag vet också att denna resa kommer bli bland det bästa jag kommer göra.
Visst, jag kommer förmodligen ryka ihop både en och hundra ggr med syster, men samtidigt kan
jag inte tänka mig en bättre reskamrat :)
Det kommer bli spännande att se vad systrarna Stenberg ska lyckas med.

Dessvärre var gubbelubben inte alls intresserad av att ha att göra med oss, så
någon lyxlägenhet kan vi ju se oss i stjärnorna efter.
lite tråkigt, men hey.
Vi snackar Thailand, Singapore, Australien och Nya Zeeland..
haha, jag skiter fullständigt i om jag ens sover under tak känns det som.
Jag vill bara dit, dit, dit.
Det finns i n g e n t i n g som hindrar oss nu.

Pontus, jag kommer sakna dig tokmycket, det vet du.
Och samtidigt som jag längtar bort, så längtar jag tills jag kommer hem igen.
Det är då vi kan köra igång på riktigt, utan några resor och annat i bakhuvudet.
Det ser jag v e r k l i g e n fram emot :) <3

erase

jag sitter och raderar bilder. och då snackar vi måånga.
då snackar vi mer exakt 559 st.
känner mig med ens tom. weird.

298 fjuttiga bilder kvar.
nothing.
Fast dessa är väldigt betydelsefulla och bra bilder.
Det är bilder på familj och vänner - de bästa man kan tänka sig.
Istället för att sörja skall jag glädjas.
Glädjas åt dessa 298 minnesvärda ögonblicken jag haft, tillsammans med dem jag älskar.
(Nu råkar det vara så att jag faktiskt haft mer än 298 minnesvärda ögonblick i mitt liv, men dessa alla är
1. antingen inte fotograferade, eller 2. suddiga, dåliga minnesbilder som lika gärna kan kastas bort då jag alltid kommer bära med mig de riktiga bilderna i hjärtat)

aaaw, vad poetiskt.

nu ska jag käka kladd.
... måste baka den först.. SUUUUCK.

ooh oh oh oh
Idag såg jag ett nytt One Three Hill-avsnitt. yeees.
I love

RSS 2.0