jag känner lite press på mig, hörde att det väntades på en blogg från min sida.
:)
well, here it goes
Idag har varit, ja nästan lite av en slödag.
Även fast jag känner att slödagar är det sista jag har tid till.
Har handlat åt gammelfarmor och hjälpt henne lite, packat, färgat håret (syns icke) och mer eller mindre suttit
och funderat om det mesta verkligen ligger i packningen. hm.
om några timmar ska jag och emma laga Jambalaya och bjuda familjen på.
Det kommer blir massa smaskens.
Och innan dess ska packningen vara heelt klar är det tänkt.
Men det är ju sååå tråååkigt att packa. det suger, seriöst.
Massa grejer som ska fördelas in på ett bra sätt i ryggan. ye ye.
Imorgon åker vi till Stockholm och sover hos en gammal barndomsvän, trevligt.

Förövrigt har jag inte så mycket mer att säga.
Jag ska försöka att hinna förbi för ett riktigt Hejdå imorgon.
Och jag ska försöka hinna stanna längre än en minut och säga Hejdå till min finaste.
Det ligger överst på schemat.
samt att inte missa bussen till Borlänge.
och att INTE INTE INTE missa tåget till Stockholm.

Detta blev en tråkig blogg?
sorry.
jag har liksom så himla mycket som snurrar här uppe just nu så jag blir alldeles yr.

Nu måste jag återgå till packningen, eller vill någon ta över?.. anyone?
du får betalt. kom.
*
Love u!

sannerligen.
dagarna springer iväg, snart är det Lördag.
På lördag åker vi till Stockholm för att sedan, på söndag, påbörja våran resa.
Mina känslor inför denna resa pendlar dagligen.
Ena stunden kan jag knappt bärga mig
Andra stunden frågar jag mig om jag gör rätt som bara åker?
Oftast ser jag fram emot det. Jag är övertygad om att det kommer bli ett äventyr som heter duga.
Det ska bli så kul att se nya saker, uppleva allt nytt.
Men så gnager det samtidigt i bakhuvudet, Vad händer sen?
Jag är medveten om att tiden faktiskt inte stannar upp i Sverige under tiden. I Borlänge.
Jag vet att det kommer rulla på för Er och att Ni kommer ha era egna äventyr här hemma.
(Jag har läst massa gamla bloggar and stuff - det är då den blödiga, tjejiga delen av mig tar över..^^)
Men jag kommer sakna Er
SOM jag kommer sakna Er.
Jag kommer tänka på Er ofta och mycket.
Önska att Ni också var där och upplevde allt med mig
Fundera över om ni tänker på mig, om ni är oroliga, om ni saknar, om ni längtar..

Men jag är glad, jag är glad att vi ska iväg.
Jag är helt säker på att det kommer att bli bland det bästa vi har gjort.
Vi kommer lära oss så mycket nytt, växa som personer. Det vet jag.

nu kom jag av mig, vet inte vad jag ska skriva.
vet inte vad jag ville uppnå med denna blogg.
jag är trött, har ont i huvudet och mitt humör vänder på två röda.
Ska muntra upp mig själv med nyaste avsnittet av One Tree Hill, sedan få några timmars behövlig sömn.

Imorgon kan jag försöka åstadkomma en lite trevligare blogg.
en mer förståelig blogg. haha

*
Det ordnar sig, det har du mitt ord på.
Finns inga hinder vi inte skulle ta oss över, eller hur?
Det vet vi båda innerst inne, även om det kommer gå tungt ibland.
.. Tänker på Dig!

Även jag är en av alla de som snubblat in på en okänd människas blogg, och blivit
så himla berörd av hennes styrka, vilja, envishet och positiva syn på livet.

Jag pratar naturligtvis om Madeleine Deckert, en ung och vacker själ som endast blev 20 år.
Den 13:e september 2007 fick hon diagnosen Desmoplastic Round Small Cell Tumour,
en sällsynt och aggresiv form av cancer där endast 20% överlever.
När man läser hennes blogg, www.jagefrisk.blogg.se, inser man hur otroligt stark denna unga tjej var.
Hon hade sådan livsglädje och styrka i sitt sätt att vara, sitt sätt att se på allting, inte minst sin sjukdom.
Hon hade gett sig tusan på att vara en av de 20%.

Tyvärr orkade Madeleines kropp inte hela vägen.
Den 15:e september 2008 lämnade hon jordelivet, till en plats utan värk och smärta.

Jag kände som sagt inte Madeleine, men jag har blivit otrolig berörd av hennes kamp och strävan
efter att bli frisk.
Detta fick mig, som så många andra, att skänka pengar till barncancerfonden och insamligen
"Den jävla idioten" som Madeleine valde att kalla sin sjukdom.
www.barncancerfonden.se

Ingen kan göra Allt, men Alla kan göra Något

Tillsammans kan vi hjälpa andra i samma situation!

Are you with me?

pontus har köpt ett efterlängtat monopol-spel i miniformat och det är väl nummer ett på
nöjeslistan här ute i romme just nu.
jag kan inte sätta fingret på vad det är, men det gör så ont i mig
och jag blir så arg när det går dåligt i just monopol.
fått pisk två gånger idag av min käre karl här hemma.
blä för monopol. det suger.
när man tror att man håller sig flytandes ett bra tag till då kommer den, turen med ett O i början och bara
svoosh!, drar undan mattan under fötterna på en.
ja ungefär så känns det.
monopol. fy

vad har annars hänt idag?
Jobbat hela fem timmar, slöat, slöat, lagat mat, slöat, spelat monopol, slöat, duschat, slöat
spelat monopol och nästan dött av vaccinet jag drack för en timme sen.
seriöst, hur kan något som luktar så fantastiskt gott smaka så förbannat jäkla vidrigt?
herregud, lurad blir man.
jag hade glömt bort hur illa det var. hujedamej.

pratade lite med syster tidigare idag också.
vi diskuterade fenomenet "flygplats"
hur..var..när..?
vi blev lite nervösa.
hur gör man?
någon som känner sig manad att vara våran personliga rådgivare när det kommer till dessa frågor?
haha, det kommer förmodligen, om jag känner oss rätt, gå käpprätt åt skogen med alltsammans.
men hey, ett äventyr är alltid ett äventyr, vare sig vi kommer dit vi ska eller någon helt annanstans.

mina fingrar luktar vitlök, det är helmysko med tanke på att jag inte rört en vitlök på ett bra tag.
pontus fingrar luktar också vitlök.
konstigt.
finns det vitlökssjuka?
*
over and out

idag träffade jag saknade stephanie som genast lurade ner mig i godisträsket.
Men (!!) nu är det så att det inte är vilket godis som helst.. det är choklad det handlar om..
och inte vilken choklad som helst, utan MÖRK choklad.
Alltså den nyttiga(re) varianten, hehe.
man FÅR äta det! mörk choklad. det får man..

hur som helst, det var skönt att träffa baby igen.
man blir lika glad och så varje gång.
Nu blev jag inte enbart glad utan PEPP också. vilken bonus.
Ensam är stark säger de, men vissa saker klarar man bättre med en vän vid sin sida.
Vi ska bli sunda(re), starka(re) och snygga(re)
:D

lika pepp är jag dock inte på att dema youghurt i sju timmar i morgon.
buuuut, jag antar att jag, för att kunna nå lördagen, måste ta itu med fredagen först.
Well, allt för er tjejer :) <3


igår visade min underbara pojkvän återigen sin fantastiska, romantiska, gulliga sida.
Middag med tända ljus och fin musik ute på balkongen. lovely
<3

Idag har jag och syster köpt massa nödvändiga, men ack så dyra (om man inga pengar har) resgrejer.
Det var kul.

Vilken "punkt"-blogg det blev.
blogg som blogg.
jag är glad.

sitter och läsaer gamla blogginlägg och kikar bilder på dator,
men hinner samtidigt med att då och då kasta ett öga på tv:n
Tv4 sport visar nån slags brottningboxningmördar-tävling.
det är tillåtet att strypas, krossa och tortera motståndarn, allt för att få denne att klappa
i golvet - och därmed ge upp.
Usch. Var finns nöjet i denna.. sport?
Varför ställer man frivilligt upp i något sådant?
Ligga på en hård madrass med en stor halvnaken motståndare ovanpå sig och knappt få luft.
Får ni en kick av att bli slagna och slåss?
Fruktansvärt!

Som sagt, gamla bloggar.
Från Norgetiden.
Jag blev glad av att läsa dem.
Jag insåg vilka bra vänner jag har, hur glad jag är.
Och jag längtar massa massa till helgen.
Då ska vi finally styra upp något igen
Bara vi tre. Lovely!
åh, jag saknar er.
saknar saknar saknar

och jag saknar min finaste Pontus.
love


ps. jag har varit duktig idag.
jag har städat heeela huset, diskat och hjälp pappa med veden.
dessutom har jag inte ätit godis.
aah, I'm on my way. femtio - here I come

javisst, det är söndag och den dag när man med riktigt gott samvete får sitta och göra.. Ingenting!
och det är väl i princip det jag tänkt pyssla med under resten av denna grådassiga dag.
Har hunnit med att åka fram och tillbaka till Rättvik och kikat på lillebrors match samt lagat mat.
Så nu är det söndag - slödag som gäller.

Sen sist då.
Började med att Emma kom hem från Norge på torsdagen. kul.
Vi hann med både mat och viktigprat hos morfar, mat och massaprat hos mormor, samt besök hos faster.

Har även hunnit med en snabbvisit till Göteborg, fredag - lördag.
Först var det vaccination som gällde på fredag morgon sedan var det alltså vidare mot Göteborg med familjen.
Jag och Emma nöjde oss med en kortare promenad på kvällningen medan resten av Stenbergs-ligan
var på Supercross på Ullevi.
Somnade som en stock på ett fitn hotell och vaknade upp med vetskapen om att lördagen skulle spenderas på..
tadadaaa.. Liseberg. wee.
Det var sol, det var perfekt temperatur, det var blå himmel.
Det var Liseberg.
Vi lyckades öven få med oss lillebror upp i Kanonen.
han gilla't.


Det är sannerligen med skräckblandad förtjusning jag sitter här och tänker på Resan.
Vad kommer hända? Kommer något att förändras?
Jag vill inte att saker och ting förändras.
Jag gillar sakar och ting som de är.
Jag vill vara med Dig och jag vill att Vi ska vara bästisar. (Har nyss lyssnat på Micke&Molle-låten)
Som det ska vara, eller hur?
Se nu till att inget behöver förändras.
Jag behöver Er.

Nu ska jag stänga av både dator och huvud.

Tack och godnatt

Om en timme är det, rent tekniskt, den femte september..
med andra ord precis en månad kvar tills vi åker.
jag längtar galet mycket.
jag vet redan nu att jag kommer sakna pontus, familj och vänner galet mycket.
Men jag vet också att denna resa kommer bli bland det bästa jag kommer göra.
Visst, jag kommer förmodligen ryka ihop både en och hundra ggr med syster, men samtidigt kan
jag inte tänka mig en bättre reskamrat :)
Det kommer bli spännande att se vad systrarna Stenberg ska lyckas med.

Dessvärre var gubbelubben inte alls intresserad av att ha att göra med oss, så
någon lyxlägenhet kan vi ju se oss i stjärnorna efter.
lite tråkigt, men hey.
Vi snackar Thailand, Singapore, Australien och Nya Zeeland..
haha, jag skiter fullständigt i om jag ens sover under tak känns det som.
Jag vill bara dit, dit, dit.
Det finns i n g e n t i n g som hindrar oss nu.

Pontus, jag kommer sakna dig tokmycket, det vet du.
Och samtidigt som jag längtar bort, så längtar jag tills jag kommer hem igen.
Det är då vi kan köra igång på riktigt, utan några resor och annat i bakhuvudet.
Det ser jag v e r k l i g e n fram emot :) <3

jag sitter och raderar bilder. och då snackar vi måånga.
då snackar vi mer exakt 559 st.
känner mig med ens tom. weird.

298 fjuttiga bilder kvar.
nothing.
Fast dessa är väldigt betydelsefulla och bra bilder.
Det är bilder på familj och vänner - de bästa man kan tänka sig.
Istället för att sörja skall jag glädjas.
Glädjas åt dessa 298 minnesvärda ögonblicken jag haft, tillsammans med dem jag älskar.
(Nu råkar det vara så att jag faktiskt haft mer än 298 minnesvärda ögonblick i mitt liv, men dessa alla är
1. antingen inte fotograferade, eller 2. suddiga, dåliga minnesbilder som lika gärna kan kastas bort då jag alltid kommer bära med mig de riktiga bilderna i hjärtat)

aaaw, vad poetiskt.

nu ska jag käka kladd.
... måste baka den först.. SUUUUCK.

ooh oh oh oh
Idag såg jag ett nytt One Three Hill-avsnitt. yeees.
I love

Nu låter rubriken jättehemsk, men icke.
den är ganska logisk, listen:
Jag hade planerat att åka hem till Dala-Järna igår och alltså vakna upp i min säng där,
men icke. Istället vaknade jag åter igen upp i den stoora sängen i Romme.
Jag klagar absolut inte, vem skulle klaga på att vakna upp bredvid världens underbaraste människa varje dag?
Not me! :)

Efter att ha skrivit klart inlägget måste jag börja med att varna för fantastisk tråkig läsning, om du väljer att fortsätta.
Du kan, istället, välja att scrolla nedåt och läsa den korta berättelsen..


Hur som helst, anledningen till att det inte gick enligt planerna var naturligtvis bilen.
(Igår var det banne mig inte långt ifrån att jag åkte raka vägen till skroten med bilskrället)
Av någon anledning så vill de högre makterna inte att bilen ska gå igenom besiktningen och ärligt talat så börjar jag
blir lite frustrerad nu.
Första ombesiktningen var för nån vecka sedan.
Jag och darling åkte dit en timme innan de öppnade för att vara säkra på att hinna få besiktninge (obokad efterkontroll)
vi hann inte ens slå av bilen inne i hallen innan gubben kunde konstatera att bilen skulle bli underkänd.
detta för att lyset under den sista timmen bestämt sig för att ge upp.
pärlan - besiktningen / de högre makterna = 0 - 1

Andra gången hann Pontus inte in, han stod där i över en timme innan han insåg att det var lönlöst.
Det var fredag och många som hade samma tanke som oss - att fixa bilen Innan helgen. tjena.
Pärlan - besiktningen / de högre makterna = 0 - 2

Och så var det igår.
Även denna gång åkte vi dit låångt innan de öppnade.
Vi hann denna gång åtminstone slå av bilen innan gubben kunde konstatera att vi, även denna gång, skulle bli
underkända om vi valde att fortsätta besiktningen. Det fattades två, TVÅ ynkliga centimetrar.
Lyset framtill var fortfarande felinställt.
Tack dumma, norska tant som fortfarande, efter all denna tid, kan förstöra min dag.
( Det var VISST DITT FEL, PUCKOTANT! )
Pärlan - besiktningen/ de högre makterna/ norska tanten = 0 - 3

så japp. körförbud på bilen och den går inte igenom en besiktning om inte ett mirakel skett under natten.
hm.
what to do?

*



För att göra en lång berättelse kort:
Jag hatar min bil, jag hatar besiktningar och petiga besiktningsgubbar, jag hatar måndagar
OCH JAG FÖRBANNAR DIG, DU NORSKA, ÄCKLIGA, BILFÖRSTÖRARE.

*

För övrigt är detta ändå en bra dag.
Framför mig står en stor skål med caandy, i kylskåpet trängs ingredienserna till tacos
och bakom mig i sängen sussar darling.

Kan jag nu bara låta bli att tänka på allt vad bilar och besiktning handlar om, så kan den nog fortsätta
vara en lika bra dag.
Och kanske kan man få träffa sina babes snart?
jag saknar er!

haha, jag har drömt så sjukt många konstiga drömmar på sistone.
komer ihåg alla nu för tiden, jag som brukar gnälla om att jag aldrig minns vad jag drömmer.
håhå.
Som när jag drömde om att stephanie födde barn. två pyttesmå, stela, långhåriga och gamla (!!) killar.
det var rätt obehagligt.
Eller som att min syster blev gravid så vi var tvungna att ställa in resan.
fast min syster fattade inte varför. hon tyckte att man visst kunde flyga omkring och härja när man var höggravid eller lämna en nyfödd bebis hemma när man åker iväg i fyra månader.
jag vaknade kl 5 den morgonen, helt övertygad om att detta faktiskt var sant, emma VAR gravid och därmed var resan inställd. Jag lugnade ner mig så småningom och insåg att det hela bara varit en dröm. whew.
För några dar sedan drömde jag om en grupp småkillar som försökte döda mig och pontus.
såhär i efterhand kan man skratta åt det, men i den stunden när drömmen pågick var det bara otroligt läskigt.
dessa små tuffa småkillar var överallt. ÖVERALLT.
bakom dörren, i hissen, i bilen - you name it.
Och nu i natt drömde jag att vi blev rånade på rätt pris.

håhå jaja.
drömmar, säger jag bara.
de är trevliga i lagom dos, men nu tänker jag faktiskt gnälla och säga att man faktiskt inte
behöver komma ihåg sina drömma VARJE natt. (och vakna av dem alldeles för tidigt på morgonen / natten)

För tillfället dagdrömmer jag om kladdkakan och kladdakakemuffinsarna som står i kylskåpet.
som nyvaken känns det dock vääldigt långt bort.. kylskåpet, i köket, förbi hallen. oj, långt.
men what the hell, det är ju trots allt kladdkaka vi snackar om!

so long.


Stephanie och Erika, läs min blogg och lek med mig idag? :)
Jag kommer förbi vid 2-snåret, blir det bra?
Vi ses!

Pontus, du är helt underbart bäst.
My precious! <3

sitter i soffan hos baby på bullermyren.
alltid lika bra och mys att umgås med denna underbara varelse.
Kvällen bestod av galet god mat och kladdkaka till efterrätt. (naturligtvis)
Nu sitter jag och väntar på att bion ska vara slut så jag kan hämta darling och åka hem och sova.
Tidig morgon på jobbet i morgon. Alltid lika trevligt.

Så, denna blogg var mest för babys skull, eftersom hon gnäller så i brist på blogg-uppdateringar ^^
Så here you go baby!
Tack för idag.
Du är bäst vet du!
           

Love u

ja, i förrgår var jag och lillebror till leksand sommarland.
det var riktigt härligt.
solen sken och temperaturen både på land och i vatten var helt perfekt.
som upplagt för en bra dag alltså :)
Och folk.. så mycket folk att titta på..
Kalla mig tantig eller vad som helst, men jag kan bara sitta ner och titta på folk och förundras över hur olika vi alla är.
Det var långa, korta, tjocka, smala, bruna, vita, svenskar, norskar, tyskar (?), skåningar, ja en salig blandning av människor.
Jag sög åt mig allt positivit runtom mig verkligen och i den stunden älskade jag att leva. (Jag älskar naturligtvis att leva i vanliga fall också, men i vissa stunder så känns allt så mycket större och finare och bättre. Jag är säker på att de allra flesta kanske känner igen sig?)
Hur som helst, där satt jag, på en bänk, och studerade folk i min omgivning.
Som mannen som kom och gnällde för frun att han hade fått något inuti hälen. Han kom haltande och ställde sig och sträckte upp foten så att frun kunde kolla. "Ja, men det där är bara en självspricka". haha. Jag tyckte det var kul. Han haltade inte på vägen tillbaka sen bör tilläggas. men stackars krake ^^
Och alla barn som sprang och hoppade och simmade och plaskade och lekte och bara va överallt helt enkelt :)
Vilken energi!
Jag såg en, två, hundra spänniga killar som ansåg sig vara jordens medelpunkt.
Jag såg en dam som tydligen lever kvar i tiden innan rakhyveln kom.
Jag menar, hey. Hår under armarna och på benen det överlever jag, absolut. Men när det ÄVEN är världens buske som sticker fram på båda sidorna om baddräkten, då tycker jag att det är too much. You've cross the line, lady!
Jag såg systrar som kivades med sin småsyskon (däribland jag inräknad)
Men det var härligt. Löjligt härligt.
Så mycket intryck och känslor som inte går att berätta om liksom.
well, I've got it all up here, tycker jag då och pekar på huvudet.

Och faktiskt, att gå omkring en hel dag i badkläder med massa folk - även de i badkläder,
gav mig en viss kroppsnoja.
därför sitter jag nu, denna soliga torsdagsmorgon, ombytt och redo för en springtur!

sedan är det jobb som gäller och sedan avslutas kvällen på biografen med bästa.

Nu ska jag gå och pussa min finaste hejdå och hoppas på att jag överlever springningen ^^

Tjingeling!

nej, kanske inte.
men guess what...?!
flygbiljetterna är.. BOKADE! :D
aoii.
vaccinationstid bokad, pass fixat.
Koll på reseförsäkring och visum.
Gott folk, den 5:e oktober beger jag mig till solen!
and I love it! :)

Fram tills dess är det familj, vänner & jobb som gäller.
åh, ju mer jag tänker på resan så börjar det också komma till mig, hur mycket jag kommer
sakna allihopa!
Men, som det ser ut, så blir det ingen längre vistelse utan jag kommer vackert komma tillbaka medan snön fortfarande
ligger kvar.
Så frukta intet, mig blir ni inte av med så lätt.
I'll be back :P

haha, det låter som att jag ska åka imorgon typ, trots att det faktiskt är mer än två månader kvar.
uj uj.
jag är bara så glad.
den här hösten händer det.
det händer verkligen.

And hold your own
Know your name
And go your own way
Hold your own
Know your name
And go your own way
And everything will be fine

Jag är på ett konstigt humör.
Känner plötsligt för att återknyta gamla kontakter, ta tag i saker och ting
Samtidigt som något gnager och jag vet ärligt talat inte vad det handlar om.
obehagliga gnagkänsla!
Jag provar min medicin ( = Plugga in hörlurarna och lägga in samtliga Mraz-låtar i winamp.. ah)
försvinn

oh, det är verkligen hundra saker som ska fixas med resan.
flyg har vi snart ordnat och passet ska hämtas i veckan.
hm, men tro mig när jag säger att det är mer. Jo det är sant.
Vi har försäkring (kan jämföras med schampoon ; Varför finns det inte bara ETT alternativ? mycket lättare - Men.. vem har sagt att livet ska vara lätt? )
Vart och hur ska vi bo? Boka nu eller fixa framme på plats?
Vi har även vaccination och visum och bankfrågor i form av vilket kort man egentligen borde ha o.s.v , o.s.v
But I tell you what, jag tänker koppla bort dessa frågor nu.
come on, vem som helst skulle bli mer eller mindre knäpp av allt sånt här tänkartjafs.^^

Erika-babe fyller år idag, Grattis gumman!
Du är underbar! <3

Imorgon efter jobbet far jag hem till familjen i Dala-Järna.
Det ska bli skönt.
Borlänge i all ära, men Dala-Järna har den där speciella atmosfären :)

hm, jag tror jag är lite tjejig ikväll, det är nog det som är.
och med tjejig menar jag blödig ^^
så, ni som läser och vet att ni är mina vänner.
Jag älskar Er.
Jag vore inte jag utan Er!
Och härmed lovar jag att hädanefter visa min uppskattning bättre.
Vänner är bland det viktigaste som finns, NI är bland det viktigaste som finns!

och Jason Mraz, du är typ min gud!

igår skickade p iväg mig att hämta ut "en överraskning" på rätt spel när jag ändå skulle jobba.
.. och vilken överraskning sen ..
två biljetter till stockholm den 27 sep.
åh ja
Jason Mraz, jag sviker dig inte denna gång heller.
underbart!
Tack underbara Pontus!
<3

Ska snart iväg och träffa Erika-babe igen.
Alltför länge sedan nu.
Sen att jag faktiskt inte har några pengar att shoppa för (det blir kupolen-besök) suger naturligtvis,
men som sagt. huvudsaken är sällskapet :)

för övrigt är det en rätt skön tid för tillfället.
ledig idag, tre timmar imorgon, vanlig 7-15 tid på fredag, lördag
Lördagskvällen tillbringas sedan med att gratta Erika på födelesedagen (hon fyller på söndag visserligen, men
festen äger rum på lördag såklart)
can't wait.

nu ska jag gå och sucka över mina kläder.
so long!

imorgon far vi till götet för att se springsteen.
han är inte någon jag lyssnar på just, men han är bra och det ska bli kul.
stephanie-baby är där och ser konserten idag. Hoppas ni har det bra baby :)

annars händer det inte så mycket. jobbar, äter, sover.
saknar erika gör jag, men som tur är så fyller hon år snart så då blir det paartey.
fast bäst vore ju såklart om vi hann ses före det också :)

whew. solen steker på faktiskt, så det lutar åt ett kvällsdopp om ett tag.
det blir nog hopp i och fort opp om jag känner mig själv :P

jason mraz var lovely på peace & love för övrigt (dåligt med uppdatering efter p&l känner jag)
aja. det var nice :) kort och gott.

p

we remember
all the times we had together



ja, ibland förändras saker och ting
men det behöver inte betyda något dåligt
vi har alla vårt liv vid sidan om, men det gör oss ingenting
för vi vet vart vi står, vi vet vart vi har varandra
det är svårt att hinna ses så ofta som man kanske önskar
jobb osv ska tajmas in för samtliga
med detta inlägg ville jag bara berätta att trots att vi inte ses lika ofta
så älskar jag er otroligt mycket
ni är mina bästa vänner
de bästa man kan önska sig
aldrig vill jag förlora er!

and as our life changes from whatever
we will still be friends forever

imorgon!

goddagens allesammans!
har idag fått fått bocka för en av jobbtiderna denna sommar.
aah. lovely.
bara..några..kvar :)

annars har det inte hänt så pass mycket.
kikat på p när han lirade årets första match :)
han var duttig.

idag är andra (eller tredje?) dagen i rad som jag äter kladdkaka.
det är så gott så gott, men som ni säkert känner igen så ligger ågren och lurar alldeles bakom hörnet.
well, äta bör man annars dör man, så varför inte kladdkaka? :P
pip iväg med dig, ångest.
mig kan du inte bräcka. no no no

jag räknar ner dagarna till peace and love.
åh. hoppas på sol och värme.

i brist på samtalsämne så avslutar jag denna dödsintressanta blogg.
fotbolliskvällish!
godnatt