jag hörde att borlänge har drabbats av snö, igen.
stackars. här har vi strålande sol, underbart! :)

så, vad har hänt sen sist?
sambo-camilla har varit bortrest en vecka (kommer hem idag iaf, yey)
jag har fortfarande inget jobb. har inte överansträngt mig dock, då jag haft besök
från sverige.
penga-ångesten dyker upp av och till men det löser sig alltid :)

igår var vi ut och drack öl på qadiz, det var trevligt.
träffade på en jättegullig tjej vid namn emilie så henne hoppas vi på mer umgänge med.

ehm. nej mer än så var det nog inte.
denna blogg var mer för att göra er uppmärksamma på att vi INTE har snö här i oslo ;)

so long!
saknad!

min vackra, fantastiska vän Stephanie fyller år idag så med denna blogg vill jag säga;
HIPP HIPP HURRA!
Grattis baby, jag hoppas att du har haft en fin dag men många skratt och presenter :P
Min present dyker upp senare, när ekonomin går ihop lite mer ;)




Du är bäst!

ja, trots strålande väder utanför fönstret så kan jag inte hjälpa att jag känner mig
lite sorgsen i själen. steph-baby har nu lämnat denna fantastiska stad och mig.
det var kul så länge det varade - tack för fina dagar bästa!
hoppas du kommer snart igen :)

nu återgår vardagen till det vanliga - med andra ord så åker folk till jobbet medans jag
sitter och häckar i lägenheten, hehe.
jag älskar olso dock. ge mig ett jobb bara så är jag mer än nöjd!

hälsa borlänge baby.
jag skulle ljuga om jag sa att jag saknade staden - dock så kommer jag sakna dig det vet du.
såå, kom snart igen, okej? deal?
:)

för världens bästa emilia som fyller fyra år idag :)
Hoppas att du och dina nära får en helt fantastisk dag hemma i Borlänge, jag tänker på er alla!

Det är en underbar dag här i Oslo, strålande sol mot en blå himmel.
jag har lite svårt att ta tag i saker när det är så vackert väder ute.
helst skulle jag bara vilja hämta upp mina fantastiska vänner från sverige och
sätta mig i en park här i oslo och njuta av våren.
det vore något :)
Jag hoppas att ni har lika fint väder i sverige som det är här och jag önskar er alla
en superbra dag. vi hörs snart igen!

:*

____

Imorgon kommer världens bästa stephanie hit.
åh, jag längtar sjukt mycket.
kom torsdag, kom! :)

ville bara meddela alla att jag nu har börjat komma iordning här i lägenheten i oslo.
Det är så fräsht och fint och samboen min är en jättegullig tjej, så jag trivs bra :)

Tänkte försök ta lite bilder på placet och visa er, men det blir lite senare.
håll utkik :)

det får bli allt nu, har inget internet själv men hittade på en granne som hade oskyddat, dock
så är signalen typ väldigt låg så rätt som det är så försvinner den.

saknar er people!
Hoppas ni har det bra!

jag känner mig rätt tom på ord.
alla små meningar som berättar hur mycket du betyder för mig och hur mycket
jag kommer sakna dig känns bara ynkliga.
det var tufft idag. ärligt talat så kändes det som att en bit av mig plötsligt försvann.
och när jag, som inte är den blödigaste av människor, sitter med världens största klump
i bröstet och tårarna brännandes alldeles bakom ögonlocket.. då vet man att du är speciell.
du betyder väldigt, väldigt mycket för mig stephanie!
jag tror att du vet det också, men det skadar inte att påminna. :)

mitt hjärta, min ovärderliga skatt - jag älskar dig!
förutom milsavståndet, så ska inget förändras pga flytten.
du är och förblir min baby
den bästa som finns!

♥

Jag vill ta tillfället i akt och blogga lite om min fantastiska stephanie.
Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle klara mig utan dig. Utan att verka alldeles för blödig
så måste jag få säga att vår vänskap är den finaste jag har varit med om!
Du är en sån otroligt människa så jag kan aldrig med alla världens ord, få dig att förstå.
Som jag mår när jag umgås med dig önskar jag att alla fick må hela tiden, varje dag.
Vi har  nog båda tidigare nämnt det, men det spelar  liksom ingen roll vad vi gör eller vart vi är
eller hur vi mår för stunden.
Allt blir bara så bra, så bra när jag är med dig

Denna blogg blev inte som jag tänkte mig.
I huvudet kastas mängder av perfekta meningar och ord runt.
Meningar som gör dig rättvisa.
Men dessa meningar kan aldrig sägas, eller skrivas.
De kan bara kännas.

Så du får nöja dig med detta:
Jag älskar dig oändligt, vackra fantastiska stephanie!
Du är min bästa vän och jag hoppas att du ändå kan förstå att dessa ord är så mycket mer än just ord.
Det är något stort och vackert som inte går att förklara
Och jag hoppas att du alltid kommer bära med dig den vetskapen,
vart du än är, vad du än gör.
I mitt hjärta finns du alltid.
Bästaste bästa vän!

Nu ska jag hem till baby.
Vi har ju faktiskt inte sovit ifrån varandra nu på två nätter,
så varför sova ensam i natt när jag lika gärna kan umgås med jänta mi. :)

Vackraste baby!
Du är guld guld guld för mig

love love love love love love love love love love love love love love

done. lägenhetsbesiktning gick fint.
det blev mer verkligt nu. jag ska verkligen flytta ifrån min fina fina lägenhet.

jag är lite trött idag. kan vara därför som jag svämmar över av känslor.
jag är orkeslös, samtidigt som det känns som att jag skulle kuna springa ett maraton. nåja.
inte här och inte nu.
det är vid såna här tillfällen det skulle vara helt fantastiskt att kunna skriva egna låtar, texter.
såna där som passar p e r f e k t liksom.
det skulle ha blivit en vacker låt. glad och sorglig, på samma gång.
en härligt fantastisk blandning, på gott och ont.
och jag skulle ha sjungit den med inlevelse, hopp och längtan.

Denna blogg tillägnar jag min fina vän Lola.
Jag är så otroligt lättad över allt detta.
Men på samma gång är jag rädd att du går tillbaka. ångrar. fortsätter som det var.
Och det fungerar inte.
Jag vet att det kommer kännas jobbigt. Och tragiskt. Och jävligt. Och ensamt. Och mörkt.
Och säkert som att du aldrig blir lycklig igen. För du var ju det.
Lycklig. IBLAND. Ibland var han snäll. Men jag önskar att du inte sitter och bara ser och fokuserar
på de fina stunderna. För det kommer alltid finnas fina stunder.
Det är de jävliga stunderna du ska tänka på. Du ska tänka på allt som gjorde att du till slut fick nog.

JAG VET att du kommer hitta en större och bättre lycka
Jag vill att du ska veta det också.
Jag kan inte göra annat än att hoppas nu.
Jag kan tycka till hur mycket jag vill.
Jag kan se det självklara i situationen, dit du kanske inte kommit än.
Jag kan be dig att hålla detta nu.
Men i grund och botten har jag inten makt alls i allt detta.
Det är du, det är ditt liv, det är dina val.
Men jag hoppas. Jag hoppas innerligt.

Jag ska torka hennes tårar
Jag ska kamma hennes hår
Reda ut alla härvor
Försiktigt och så gott det går
Jag ska bada hennes fötter
Jag ska tvätta hennes sår
Sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur högt du når

Jag ska lyfta hennes fötter
Dom ska flyttas tills hon går
Den ena efter den andra
tills hon trampat upp ett spår
jag ska gå i hennes skugga
Om hon faller finns jag där
Sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur stark du är

Jag ska köpa henne pärlor
det finns pärlor utav glas
Det är sånna jag vill skaffa
Sånna som kan gå i kras
Jag ska säga att det vackra 
är så skört, så skört som du
sen ska jag lyfta hennes händer och säga
du ska va rädd om dig själv nu

Jag ska lyfta hennes krona
den av törne som hon bär
Jag befirar hennes huvud
från det som tränger, det som tär
Jag ska ge henne en gloria
som lyser upp vart än hon går
sen ska jag lyfta hennes händer och säga
där ser du själv hur högt du når
där ser du själv hur högt du når

8/1-10
En dag fylld med både glädje och sorg. Mest det sistnämnda.
Men också en oerhörd lättnad att veta att nu..
Nu har du fått ro!
Det var en fin begravning och det var trevligt att träffa alla.
Men jag kunde aldrig komma ifrån känslan att just du saknades.
Du borde varit med när alla var samlade. Fysiskt.
Men jag vill tro att du var med, på ett annat sätt..
Jag saknar dig redan, älskade morfar!
Vila i frid!

gäsp.
Klockan är 19.58, lördagen den 2/1 och jag mår.. bra.
nja, nu ska jag inte överdriva.
jag känner mig snarare som en klubbad säl.
Efter jobb vaknades stök i köket och jag lagade mig finmat i form av
rostbiff och potatisgratäng.
väldigt gott tyckte johanna och slevade på en till ÄNNU större portion
(och då ska tilläggas att den första var redigt stor)
jag glufsade i mig även denna och sedan.. ja sedan gick det som det brukade.
magen stor som en ballong och jag frågar mig själv varför, VARFÖR jag måste äta
tills det tar absolut tvärstopp.
kan det vara så att jag har no control over myself när det kommer till mat?
kan det vara så att jag är någon slags matmissbrukare?
dunno.
efter det är det svart, jag ligger och kvider och faller snart ner i djup dvala och vaknar ungefär en timme senare.
(givetvis inte av mig själv, men eftersom jag lärt mig hur jag funkar så ställde jag klockan, hehe)
så nu sitter jag här, alldeles snurrig och bannar mig själv.
bannar den där goda jäkla potatisgratängen.
och lovar härmed mig själv att aldrig någonsin äta sådär igen.
punkt.

annars fint.
jag ser med glädje fram emot en nytt år med nya möjligheter och nya äventyr.
jag vet inte vad detta år kommer föra med sig.. eller vart det kommer leda mig
men jag vet att positiva saker väntar. händelser, förändringar.
2010 är mitt år!
bring it ooon!

kära dator. jag har saknat dig.
Det visar sig att man inte alltid kan lita på människor och speciellt inte försäljare, hehe.
nu kom jag istället väldigt billigt o lindrigt undan, så jag är glad :)

Idag är det tisdag och som i vanlig ordning så går tvättmaskinerna varma i tvättstugan.
tisdag = tvättdag alltså. för er som inte förstod det.

Idag är det även den 24:e november och jag kommer på mig själv med att undra vart
resten av november vägen. Hoppade vi direkt från oktober till den 24:e november?
eller kan det vara så att tiden faktiskt gått så jäkla fort att jag personligen inte hunnit
hålla jämna steg? mjo.
Hur som helst. sitter här i godan ro och funderar på julklappar.
Min fantastiska fantasi (som alltså i själva verket inte är så väldigt fantastisk)
gör det svårt :P

nu ska jag snart laga till lite rostbiff, och framåt eftermiddagen är det träning som gäller.
kvällen avslutas med betty, desperate-gänget och christine. wey

ser fram emot helgen. hoppas fredagen löser sig också.. hosthost ;)

mucho intressant uppdate. håll till godo!

lever och mår bra.
ni som står mig nära vet redan att min dator pajat (plus brist på inspiration), därav
dåligt med blogg-uppdatering.
ni andra vet det nu.

nu skall jag njuta av fina dagar hemma i dala-järna! :)

over and out!
Ha en bra helg alla!

Tänkte lägga in lite bilder från middag i lördags tillsammans med
fantastiska elin, steph och syster emma.
Tusen tack för en trevlig kväll!
Jättekul att du orkade komma och äta med oss iaf Steph-baby
Nästa gång får du skippa sjukdom så du kan följa med ut :)

Love ya!



Massa flera såna här kvällar vill jag ha, tack!
Deal? :)

en måndag.
jag virvlar omkring i lägenheten, flyger som av osynliga vingar.
runt, runt, runt snurrar jag. blundar. njuter. runt runt runt.
datorn står på och ur denna strömmar den mest fantastiska musik.
tillsammans med känslor och minnen och tankar, som jag
knytit samman med vissa speciella låtar och texter, virvlar jag runt, runt.
det är magisk när man på bara ett ögonblick dränks i oändliga minnen.
simmar omkring i ett hav av känslor.
musik.
det är så oerhört befriande.
jag älskar det.
jag älskar vad dessa låtar gör med mig.
jag älskar att virvla omkring med mig själv, sjungades, dansandes.

det finns så många berättelser. i detta hemliga, fantastiska rum byggt av
minnen. känslor. tankar. musik
och det är så härligt att veta att man byggt alla dessa berättelser själv.
inga av dessa skulle funnits om jag inte vore den jag är. om jag inte varit där jag varit.
om jag inte mått som jag mått. om jag inte känt som jag känt.

jag virvlar omkring med mina fantastiska berättelser, sjungades, dansandes.
berättar de om och om igen.
jag minns och skrattar, men vet ni?
minnen i all ära - men den bästa stunden är HÄR och NU!
Nuet!
Och det blir vad vi alla gör det till.
Det finns inget bättre, det finns inget annat, än just här och just nu.

Så med det i bakhuvudet, fortsätter jag virvla omkring. runt runt runt.
Men nu är det bara jag. Det är bara jag, det är bara här och det är bara nu.
frihet!

Torsdag. Klockan är 19.32.
Jag traskar oskyldig omkring i min lägenhet.
Plötsligt händer det.. En enda låång, ilsken signal.. dörrklockan!
Jag grabbas av lätt panik och trycker mig snabbt mot närmsta vägg.
Håller andan i vad som känns som en evighet.
Visst, alla lampor är tända, fläkten går för fullt och tv-volymen hörs antagligen ut.
Men God Lord om jag fick för mig att ta ett andetag.
Där står jag alltså, mot väggen i köket. Håller fortfarande andan.
Undrar vem tusan som står på andra sidan dörren.
Det kunde ju faktiskt vara någon som är ute efter mig.
ELLER! Even worse - en försäljare! hu!
Vi vet ju alla vad som händer när fröken Stenberg går en match mot en försäljare..
mm, just det!

Alla möjliga tänkbara scenarion spelas upp i huvudet.
Jag ser mig själv köpa både det ena och det andra, oavsett pris.
Hjärtklappningen avtar så småningom och jag vågar mig på att ta ett steg bort från väggen.
Smyger försiiiktigt tillbaks till rummet och kryper ner i soffan.
Och här sitter jag alltså än, aningens skärrad.
Glad att jag stod på mig och inte öppnade dörren, haha.
Kan ju tillägga att jag, 20 minuter senare, vågade mig på att öppna dörren och kika ut,
jag vet inte vad jag hade förväntat mig.. Ett gäng gubbar med slagträn, en ilsken försäljare
som tvingar på mig hela sortimentet av herr-underkläder eller kanske en fruktkorg från
någon som tycker jag är värd det.
Well, det var tomt.
Lite tragiskt är det allt. Nu kommer jag aldrig få reda på vem det var och vad det handlade om.
Kanske hade jag vunnit något? (jag är visserligen inte med och tävlar om något just nu,
men man vet aldrig)

Så, vänner och bekanta.. Får ni någon fix idé och känner att ni skulle vilja överraska mig
genom att komma och hälsa på.. HETT TIPS! RING INNAN!
Annars lär ni med all säkerhet inte komma in.
Alternativt hojta till lite snyggt i brevinkastet.
Fast vid närmare eftertanke skulle jag förmdoligen få hjärtsnörp innan jag ens hör vem
det är, så.. nej, ring vettja!


Så.. paranoid? Jag?
knappast!

om en timme befinner jag mig återigen på svea för ännu ett bodypump-pass.
det är bodypump release idag, det gillar vi.
kan dock inte påstå att jag är speciellt pepp.
för en timme sedan var jag.
men nu kom tröttheten ikapp. jäklar, jag är helt slut.
har iaf varit duktig å tillbringat mer än 5 timmar med att putsa fönster.
jobbade igår, tog bilen hem till järna, putsade fönster, stoppade i mig chips like there was no tomorrow,
dog i soffan kl 22, vaknade 23.30, skjutsade pappa, höll mig vaken till 01.30 - hämtade pappa
upp vid 9 idag och fortsatte putsandet, tog sedan bilen tillbaks till borlänge och nu sitter jag alltså här.
trött. slut.

lite som att hjulet snurrar, men hamstern är död. typ.

bodypump nästa! so long!

Jag och Lola for till Falun på shoppingrunda.
Mycket trevligt - många fynd.
Visst, jag är väldigt fattig efter idag, MEN..
pengar kan inte mäta sig mot kärlek..

Vackra, underbara skor!
Tack för idag, Lolis :)





love love love