se dar, bloggen lydde till slut. ah harligt.

idag har jag haft en.. ehm.. en ingen bra dag alls.
vi har atit chokladpannkakor och gatt genom botaniska tradgarden o.s.v sa fysiskt sett har den val naturligtvis varit bra.
Men psykiskt.. hu.
den senaste tiden har jag varit varre an nagonsin.
jag ar glad, jag ar ledsen, jag ar glad, jag ar arg, jag ar ledsen, jag ar sur, jag ar glad..
upp och ner. ner och upp.
det svider, hugger, branner. ater mig.
det ar sa mycket som jag saknar.
Jag langtar tills den dag jag satter mina fotter pa Borlanges gator igen.
traffa mina underbara vanner igen.
Samtidigt fruktar jag det. sa mycket.
Det kommer sla ner mig fullstandigt, jag ar helt overtygad.
kasta omkull mig, sa jag blir liggandes, lange.
jag langtar och fruktar. fruktar och langtar.

ja som ni hor har jag ingen bra dag alls idag, sa jag borde egentligen inte ens sitta har och skriva en patetisk blogg, men eftersom det ar forsta gangen pa flera dar som bloggen faktiskt funkar, sa gor jag det anda. basta.
som gradden pa moset har jag aven suttit och bladdrat igenom gamla blogg-inlagg.
det svider, hugger, branner. ater mig
Jag saknar er, sa sa sa mycket.
dig och dig och dig och dig.
jag saknar er!

laste ett gammalt, gammalt blogg-inlagg nyss som sarskilt fick mig att bade dra pa mungporna och falla en tar.
datorn ar superseg och det kommer darfor ta mig veckor att fa fram den igen, men..
Stephanie, du vet vilken jag pratar om (msn).
Jag har last den om och om och om igen.
Den gor mig sa glad.
Samtidigt sa otroligt ledsen.

Det dar med saknad..