sverige

det är en härlig känsla att vara hemma i Sverige igen, det är det verkligen.
Superskönt att träffa familjen igen och lite släkt.
.. det var inte sa hemskt som jag trodde det skulle bli att se alla sakerna...
det var värre.
just nu fattar jag ingenting. ingenting. vad hände?
varför förstör jag alltid saker och ting?
speciellt när det handlar om någon jag verkligen bryr mig om.
då blir jag så jävla rädd och feg att jag väljer att fly när chansen dyker upp. alltid.
man blir ju inte sårad då. visst?
just nu avskyr jag mig själv, verkligen hatar!
jag hatar att jag reagerar så starkt på det här. jag hatar att jag känner mig så patetiskt liten och svag.
ända tittar jag på bilderna. jag läser texterna.
bilderna är så fina. du och jag. glädje, lycka.
texterna, orden. kärleken.
poff!
allt försvann.
du gav allt tillbaka. du vill inte minnas, du vill glömma.
och jag förstår. men det gör så ont.
jag vet inte vad jag ska göra. ska jag slänga, radera?
jag vet inte om jag kan, faktiskt.
jag tycker om bilderna. jag tycker om att se på dig.
oavsett hur ont det gör.
jag vet att jag måste gå vidare, glömma.
och jag kommer nå dit, någon gång.
men just nu känns det jävligt långt borta.
och ibland frågar jag mig själv vad sjutton jag har gett mig in på?
kommer jag klara det här? kommer jag kunna gå där vi gått? o.s.v.
fuck
just nu vill jag bara krypa ner under täcket med dig, somna..  vakna - fortfarande hos dig.
hur jävla patetiskt är inte allt detta?
jag som är så jäkla osårbar, hur kommer det sig att det gör så ont när det var smärtan jag ville bespara mig.
vad hände?
jag tappade mig själv. och dig.
och det hatar jag mig själv för.

förlåt. det här skulle bli en jätteglad blogg.
och jag är glad, jag är jätteglad att vara hemma i sverige igen.
och jag kan knappt vänta tills jag får träffa mina underbara vänner igen.
men just nu, när jag ser allt. när jag måste välja vart allt ska ta vägen..
ja, då är det ganska jobbigt. riktigt jäkla jobbigt om jag ska vara ärlig.
men ni känner mig, inget ska få bräcka mig.
ge mig lite tid så är jag på benen igen.

sha la laa - sweden!
Sverige, kyla, snö och brustna jävla hjärtan. Livet är underbart! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0